Tack Landstinget för kärran....:-)

Vi tackar Landstinget för den nya "kärran"...Nu är det bråda tider, förutom att jobba, laga mat, träna, träffa vänner så ska man även vara behjälplig i julhandeln. Förra årets julhandel var en pina, mamma som har ont i sina ben klarade att gå i genomsnitt 10 meter innan hon var tvungen att sätta sig ner på rullatorn. Varför inte lämna mamma hemma då undrar ni säkert, ja, det är absolut en god tanke, men icke...Det går inte, hon ska prompt med! Så det så! Så julhandeln förra året gick loss på många, många tuffa timmar med mig bärandes allt mer påsar...Huj,huj! I år däremot så ringde vi Landstingets arbetsteraputer i god tid och mamma fick till vår stora lycka en alldeles egen rullkärra! Vilken fin rullstol, lila och fin...Och inte nog med det vi kunde hänga alla påsar PÅ rullstolen...Om mamma var trött förra året så var det i år så att det var jag och min man som stupade först...Mamma hon orkade hur mycket som helst och var hur lycklig som helst...Huj,huj...God jul & Gott nytt år på er alla från oss alla...

Det är klart man hänger med!

Man försöker ständigt intala sig att man utvecklas med, tillsammans och kanske, kanske ibland t o m snabbare än sina barn. Tjena! Har två målande exempel på att man nog borde lägga ner, eller i alla fall trappa ner på, ambitionerna att hänga med i den utvecklingsfart våra barn lever i. Deras referensramar är liksom inte alls desamma som mina var i deras ålder (konstigt va) ........

Exempel 1. Det händer allt för sällan att jag går i kyrkan. Bröllop, begravningar och skolavslutningar hör väl de klassiska tillfällena. Tyvärr måste jag säga, för kyrkor är vackra byggnader och tar man inte allt för alvarligt på det, så är det faktiskt rätt gemytligt att sätta sig i kyrkbänken emellanåt. Nu var det i alla fall som så att vi förra söndagen gjorde ett gästspel utöver ovan nämnda tillfällen. Det var dags för yngsta dottern att få sin "Barnens bibel". Heder åt församlingen som inte "utsatte" barnen för en evighetslång gudtjänst utan lät dem få sina biblar i början. Efter mottagandet av den "fräna boken" (citat från yngsta dottern) fick de följa med en församlingsassistent ut i ett angränande rum för att bekanta sig lite med "boken", lyssna på ett par historier från densamma samt rita en teckning om det de pratat om. I slutet av gudtjänsten fick de sedan komma in och visa upp sina alster och prata om vad de hade gjort medans övriga i familjerna sjungit "svåra låtar" (citat från äldsta dottern). Många fina teckningar visades stolt upp och de fick även redogöra för vad de pratat om. Allt flyter på "enligt manus" tills min dotter får frågan om vad hon tycker om att Jesus kan bota sjuka från sina krämpor och se till att alla får det bra. "Jamen det kan ju Harry Potter också göra" hörs det från en föga imponerad tjej på sex år. Kompisarna runt omkring nickade instämmande och storasyster brast ut i gappskratt och tyckte att det här med Gud, Jesus och kyrkan var helt Ok trots allt. Som sagt, referensramarna ändras ........................

Exempel två. Sitter i bilen och verkligen rådiggar Michael Jackson tillsammans med äldsta dottern på nio år. Hög volym, dunk på ratten och iiiiih, aaaaaah tillsammans med the king of pop. Kul tycker jag, här känner man sig typ lite inne helt plötsligt. Man suger inte! Men, straxt innan vi ska köra in bilen i garaget hittar dottern en ny knapp på instrumentpanelen som hon tydligen inte tryckt på förut. TAPE står det på knappen. Hon trycker. Ut kommer något väldigt konstigt (ett kassettband). "Pappa, vad är det här??????" Jag besparar er efterföljande lilla konversation, men jag kan garantera er att dottern inte fattade ett dugg av min - i vissa avseenden nostalgiska - förklaring. Utvecklingen går framåt - Det är klart man hänger med! Vad blir nästa steg?

Kent/

"så där jäkla halvpiffi"

så uttryckte sig en kvinna nyligen på en lag & avtalsutbildning som jag var kursledare för. Just nu så försöker vi jobba för att alla fackliga företrädare i SKTF ska uppfattas som PIFFI- personliga, inspirerande, framgångsrika, fair och intressanta..Vilket jag personligen tycker är skitkul, men kanske inte alltid känns så käckt för alla våra ombud. På vår regionkonferens tyckte en förtroendevald att vi ombudsmän var som IPREN- mannen, ha,ha.. Och det som denna kvinna uttryckte, "ibland känner man sig ju bara så där halvpiffi" och inte alls så där käck och glá som en kexchoklad..Så sant, så sant..Men om alla vi är lite "jäkla halvpiffi :-)" så kommer vi långt..Kram och välkommen till en ny vecka! //Mickan

Schysta villkor?

Just nu jobbar jag & min kollega Kent för fulltryck med facket förändras.nu. Vi tycker att det är skitkul att få vara med och förändra bilden av facket. För visst är vi lite "gubbiga" ibland och är gammelmodiga inom facket..Suck, suck! Men jag hoppas ju såklart att vi ska förändra den punkten, men allt börjar ju med mig själv, vilket inte alltid är så lätt.
I helgen var jag på Boda Borg med min mans syskonbarn och på vägen hem frågade de; Vad jobbar du med, Mickan? När jag svarade att jag jobbade "på facket", sa de såklart: Vad är det? Och jag försökte mig på en enkel förklaringsmodell och sa: Vi hjälper de som råkat illa ut..(Och det är ju precis det jag inte ville säga) Istället ville jag ju säga: "Vi på facket jobbar med utvecklingsfrågor och får människor att växa"..Men som sagt, det gjorde jag inte, så då sa de: "ungefär som en doktor då?" Och jag svarade med en suck: "Ja, ungefär som en doktor.." Hoppas att jag kan förklara bättre nästa gång :-), de är ju framtidens fackförbund // Mickan

Flickan som lekte med elden..Tonårstjejer rädda för lurvet..:-)??

Var på bio i Lördags med min man.. Filmen i sig var ganska B, och många specialeffekter får anses lite märkliga, speciellt denna jag ska skriva om. Den kan väl inte ens riktigt räknas som en specialeffekt, utan får ses ganska naturlig, men det var det som upprörde känslorna hos stora delar av publiken.
Bredvid oss längst fram i salong 3 på Norrköpings Filmstad satt ett gäng med tonårstjejer. Dessa grävde ner sig i popcornburken, fnissade lite lätt när Lisbeth Salander hade avancerat sex med sin flickvän, visade inte en min när Lisbeth våldtogs eller när blodet sprutade över bioduken när Lisbeth skjutit alternativt slagit en skurk..När kom då reaktionerna från salongen i allmänhet och granntjejerna i synnerhet? Jo, när Lisbeth lyfter sin arm och visar att hon därunder har en lurvig hårig buske..det drog ett sus genom salongen och tjejerna till höger om oss sa: "fy, vad skabbigt, jag måste gå och kräkas, åhhhh!! Fy, vad äckligt, jag tror att jag dör...Bakom oss i salongen (vi satt längst fram) sorlades det länge och väl om hur något sånt kunde visas på bio..hmm..Ha,ha..Jag börjar nog bli gammal alternativt att vi på min tid blev förskräckta och rädda för annat än en hårig armhåla..//Mickan

PIFFI-

Vi har varit på en träff inför framtiden på HOK och fick ett nytt begrepp. SKTF ska numera uppfattas som PIFFI, personliga, inspirerande, FAIR, framgångsrika och inflytelserika..Lätt att säga och svårare att leva upp till. Eller kanske inte?? Jag har under senaste veckan rest mycket och träffat förtroendevalda ombud i bland annat landstingen..När vi mötte Landstinget i Östergötlands ombud så sjöng de för oss, en omgjord "La dolce vita"- låt med mycket SKTF i, i Oskarshamn så träffade jag peppade ombud som vill göra något åt att det är så stora skillnader mellan kvinnors och mäns löner..De var personliga och jag kände mig inspirerad. Jag vet att vi kommer att fixa detta även om det känns tufft ibland..Jag är stolt och glad över mitt SKTF och känner att jag vill göra skillnad..Det kan du med göra, fråga kompisen om de vill bli medlem i facket..Så gör vi skillnad tillsammans :-)

Nedbrunnet behandlingshem

Igår brann ett behandlingshem i Horn ner. Det var ungdomarna som tuttat på och det är verkligen ett tecken på att något är mycket fel när något sådant kan hända. Som tur var kom ingen till skada, jag har inte en aning om hur säkerheten såg ut på detta hem, men vi kan ändå konstatera att detta inte ska få hända.
Att jobba på ett behandlingshem är ett riskfyllt yrke som kräver att man hela tiden förutser vad som kan hända. Det här är en yrkesgrupp som det inte så ofta talas om trots att klientelet på dessa hem blir tuffare och tuffare, det gör att våldet och hoten ökar. Klimatet hårdnar och på många hem sätts inte säkerheten främst, utan istället är ekonomin rådande, kollektivavtal saknas vilket gör att personalen ofta står utan försäkringar, skyddsombud finns bara på en del ställen osv. osv. . Både personal och intagna ska ju kunna vara i en miljö där man kan känna sig trygg. Att på sitt jobb riskera att bli drogad, slagen eller dagligen bli utsatt för våld och hot är skrämmande, men är verklighet för många av SKTFs medlemmar och det gör mig skitförbannad, men har det positiva med sig att jag blir ännu mer laddad till att åka ut till alla dessa behandlingshem där vi har medlemmar och prata om hur man förebygger arbetsmiljö. Så nu vet jag vad jag ska lägga min tid på framöver; Se till att vi blir fler så vi blir starka och kan påverka! // Mickan

Bögar, flator & Corren?

En helt underbar sommar och ledighet! Inte så mycket sol ute, men mycket inombords. Jag har nämligen gått och gift mig och heter numera Tinnerholm. Som sig bör så skulle det även skickas in en blänkare till Corren under "vi har gift oss!" Döm om min förvåning när de krävde både ursprung och utgick ifrån att det var en man och en kvinna som gift sig. I mallen som vi var tvungna att använda stod: "...son till_________ och dotter till___________." Corren utgick med andra ord ifrån att vi som nygifta ville skriva ut våra föräldrars namn samt att vi var ett hetropar. Jag ringde upp och frågade hur de gör om två flator eller bögar ska gifta sig och berättade vad jag ansåg vara stenålder, att behöva uppge sitt ursprung..Fy bubblan alltså! Jörgen, min nya man, tyckte att jag inte skulle bry mig och ansåg att jag skulle lägga ned kampen, men jag kan bara inte sluta att bry mig! Detta är diskriminering i största grad. Så småningom så fick vi in annonsen i Corren, men det syntes tydligt att det var något som fattades i annonsen, ramen var betydligt större än texten, så att läsaren tydligt kunde uppfatta att det fattades något viktigt. Skärpning Corren!

Världens mest jämställda land....

I Sverige tjänar kvinnor 93 % av vad mannen tjänar. Ett antal av er därute tänker nog nu... "ja men det beror ju på att kvinnor jobbar mer deltid, är hemma med barnen mer." Visserligen stämmer påståendena med sanningen att kvinnor deltidsarbetar och är hemma med barnen, vilket i sig utgör ett stort jämställdhetsproblem. Men det mest intressanta är att kvinnor tjänar 93 % av männens lön när allt detta och lite till är viktat, dvs det enda som kan förklara skillnaden på 7 % blir....kön...

Hmm... I världens mest jämställda land tjänar alltså kvinnor fortfarande mindre just för att de är kvinnor... 7 % kan låta lite men under ett arbetsliv kan en kvinna förlora mer än 1 miljon kronor på grund av sitt kön. Undersökingar visar att det framförallt är när kvinnan får barn som lönen slutar att utvecklas. Så min fru som har varit hemma i 10 månader och nattammat och bytt blöjor, torkat spyor och gått upp i ottan kommer att få sämre löneutveckling. För mig som kommer att vara hemma i 9 månader ses det tvärtom som en merit för den framtida karriären... men i ärlighetens namn skulle jag ändå varit hemma för att byta blöjor, torka spyor och gå upp i ottan med världens underbaraste bebis.

//Calle

Almedalsveckan
Med bl a karriärcoachning i en riktig Rickshaw med vår karriärcoach Kerstin Karlson gjorde SKTF stor succé i Almedalen. Kön av människor som ville göra karriärtestet blev stundtals lång och förutom att SKTF fick synas rejält så fick många helt nya tankar kring sin karriär. Trampade och styrde karriärcykeln gjorde verksamhetschef Affi Kölevik och regionsamordnare Kent Kullander, rätt kompetens på rätt plats som man säger.
Karriärcoachen Kerstin Karlson bokar in ytterligare en ”kund”
Förutom karriärcykeln syntes SKTF på en del andra sätt också. Dels genom ett antal egna seminarier, en mingelkväll tillsammans med Rättvisemärkt och - som Almedalsveckan hör till - utdelning av profilmaterial och medlemsinformation för den nyfikne. I samband med Almedalstalet varje kväll fanns vi naturligtvis på plats för att synas - och syntes, det gjorde vi!
Vi vill även rikta ett jättetack till de förtroendevalda från Visby Stiftsavdelning som hjälpt oss genom hela resan. Från allt till postmottagare till glada SKTF-ambassadörer runt gator och torg i sin hemmastad har de varit ovärderliga! På följande länk kan du även se en fråga som vi ställer till alla partiledare;
http://www.youtube.com/view_play_list?p=32C5D17B38EBC01B

Var på ett behandlingshem för ett tag sedan och upptäckte där hur bra personalen verkade trivas. Jag har tidigare besökt många behandlingshem där personalen inte alls mådde bra och när jag började fundera på skillnaden där personalen har det bra och där de inte har det bra så kommer jag fram till att knäckfrågan är schysta villkor. När jag kom hem så funderade vi vidare och det landade sedan i följande artikel publicerad i NT den 3 juni;

Unga vill ha trygga anställningar
I en undersökning som Proffice genomfört i Sverige går att läsa att en av de viktigaste drivkrafterna som 80-talisterna har är en trygg anställning, skriver Affi Kölevik på SKTF och Leif Persson på Dagöholm Behandling och utbildningscenter.
Vi vill hävda att arbetsgivare som är oseriösa och inte erbjuder schysta villkor i anställningen kommer att få problem med nyrekryteringen av unga och välutbildade. I dag saknar många behandlingshem där kommunen placerar barn, ungdomar och missbrukare kollektivavtal och eftersom de erbjuder sämre villkor (lön, försäkringar etc) för sina anställda än vad kollektivavtalet säger innebär det att konkurrens inte sker på lika villkor.
En av de viktigaste knäckfrågorna för schysta villkor och en trygg anställning är att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Behandlingshem som är välskötta som arbetsgivare är vanligtvis det även i förhållande till den enskilde och uppdragsgivaren. Här blir kommunen som upphandlare viktig för att påverka att det finns kollektivavtal, för att på detta sätt få till schysta villkor för alla arbetstagare och de enskilda brukarna.
Värt att notera är att kollektivavtalen inte på något sätt omintetgör möjligheten för den enskilde att förhandla till sig ett individuellt avtal som kan vara ännu bättre än kollektivavtalet. Kollektivavtalet ska snarare fungera om en mininorm.
Ur en konkurrenssynpunkt är det därför oerhört viktigt att alla behandlingshem som upphandlas av kommunerna har kollektivavtal, det utgör en garant för att kommunen får det som man betalar för och är en garant för att de som arbetar på det aktuella behandlingshemmet behandlas på ett schysst sätt. De behandlingshem som saknar kollektivavtal sänker sina kostnader genom att ge lägre löner och sämre anställningsvillkor medan vi på Dagöholm behandlingshem ser att det är en självklarhet med kollektivavtal och tillhör en arbetsgivarorganisation.
Många kommuner diskuterar ju även, eller redan är en Fair City, och i det ingår ju även att vid upphandling av varor och tjänster att se till etisk upphandling och i det arbetet borde kollektivavtalet vara en självklarhet.
Schysta villkor innebär en bra anställning, försäkringar och lön. Saker som är viktiga för den som kommer ut på arbetsmarknaden och som kommer att bli helt avgörande för vilken arbetsgivare som 80-talisterna kommer att välja.
I nästa upphandling måste vi tillsammans se till att ta krafttag för att ge rätt kvalité till individen och uppdragstagaren och vi hävdar att kollektivavtalet är en garant för detta.

Affi Kölevik, verksamhetschef SKTF region Sydost; Leif Persson, vd Dagöholm Behandling och utbildningscenter;


En av de viktigaste knäckfrågorna för schysta villkor och en trygg anställning är att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen, skriver Affi Kölevik och Leif Persson.

Min förhoppning är nu att många politiker läser denna och verkligen kollar av var man placerar personer. // Mickan

Kollektivavtal och outgrundliga vägar..

Var i förra veckan och besökte S:t Maria Församling i Norrköping med tanken att värva några medlemmar och teckna kollektivavtal. Ett bra möte där jag fick chansen att berätta om svenska kollektivavtal och berätta lite om varför man skulle vara medlem i SKTF. SKTF organiserar även de syrianska församlingarna och när jag då blev inbjuden för att träffa dem så tog jag chansen. Mötet fick dock en annorlunda vändning, jag kom hem till kontoret med en prästs välsignelse men utan kollektivavtal.. Men vad gör väl det? En präst som ber för en är inte illa det heller, eller hur? // Mickan

Radio Östergötland idag 11- 12, fråga facket!

Det lönar sig att komma med förslag och ha idéer. För en tid sedan berättade jag här i bloggen om att jag ringt Radio Östergötland och föreslagit ett program som heter "fråga facket", det lönade sig och idag är det dags för programmet. Det kommer att vara i form av ett telefonväkteri dit folk kan ringa och ställa frågor om vad facket och arbetsförmedlingen kan göra i uppsägningstider. Jag tänkte då berätta om det kanonbra arbete som SKTF bedriver ute, med vårt nytänk i bagaget.Medverkar i programmet gör även Eva Jeppson från Kommunal, Urban Persson från Byggnads och så någon från arbetsförmedlingen och A- kassan. En god anledning till att ha det här radioprogrammet är att visa på att facket och myndigheterna inte är mossigt och gubbigt, så jag föreslog bl.a. min goda vän Victoria Ay från Arbetsförmedlingen, ung och duktig kvinna till paneldeltagare i programmet. Men hon föreslog sin chef istället som sedan bollade frågan vidare till en annan osv. Det tycker jag är synd, när det gäller att medverka i media så handlar ju helheten lika mycket om bilden som man ger av organisationen utåt, så tänker vi i alla fall på SKTF. Jag undrar om Kommunal, Byggnads, arbetsförmedlingen och A- kassan funderade på vilken bild som skulle förmedlas eller satte man dit den som hade tid till programmet utan tanke på målgruppen unga och nyanställda? Kanske man inte ens har en målgrupp? Eller funderade man verkligen igenom och strategiskt placerade Urban, Eva och de andra i programmet för att på bästa sätt nå ut med sitt budskap? I vilket fall som helst så är jag övertygad om att vi som ska delta i programmet idag kommer att förmedla facket som en FÖR kraft som kommer med bra förslag och behövs i framtiden som en garant för en schyst arbetsmarknad.//Mickan

Du nalkas ljuva... föräldraledighet

Passade på att ta ledigt för några dagar sen för att gå på babysång med min sex månaders son . Det var första gången som jag var där, babysången är förlagd till förmiddagar under kontorstid och det gör det lite svårt för en heltidsarbetande förälder. Det var verkligen jätteroligt att se sitt barn ta i med hela kroppen för att sjunga. Nu kanske inte sjunga är det rätta ordet att använda utan snarare skrik medelst joller, men för mig som en stolt förälder var det sång.

Min fru, som just nu är föräldraledig, hade varit där mer eller mindre varje gång sedan årsskiftet och sagt det både är mammor och pappor där. Därför blev jag minst sagt både förvånad och nervös när jag kliver in i ett rum som består av enbart mammor. Hmm hur ska detta gå, vad ska vi prata om? Nervositeten visade sig vara helt obefogad, det var ett gäng härliga människor och underbara barn. Som jag förstod det, också med engagerade pappor som ännu inte tagit ut någon ledighet men som stod och bankade på dörren för att ta över rollen som föräldraledig. Precis som jag.

Men om sanningen ska fram är det som jag tar med mig från de trevliga timmarna inte diskussionerna som jag hade med mammorna, utan den underbara känslan av att få umgås med min son på mina och min sons villkor. Nu längtar jag ännu mer efter min nio månader långa föräldraledighet som nalkas.

Konstigt att inte fler män ger efter för den känslan att få umgås med sina barn och tar ut sin rätt. Och som jag tolkade min sons signaler så är han lika lycklig över att få vara med pappa som med mamma, och i den bästa av världar med båda två.

/Calle

Ett stressat arbetsliv ett minne blott

Hade igår en hälsodag här på SKTF centret där vi bland annat fick testa ett pass på en välkänd firma för friskvård, äta hälsotallrik och få en föreläsning kring stress.

Puh! Vi fick det lätta passet, och då undrar jag; vad innebär det tuffa passet? Eller är det mig det är fel på? Lyckades ha fel i nästan varje kombination och hängde mer med tungan än föll in i musiken. Vi fick även testa Afrikansk dans vilket var skitkul. Att se sina kollegor stå och stampa takten och säga Ugh! och kasta låtsasspjut är värt det mesta, ha, ha. Jag kunde inte heller undgå att missa mig själv i alla dessa speglar, blek och lite halvrund, röd i ansiktet efter all ansträgning, det såg också kul ut. Kul hade vi och frigörande var det. Efter det var det dags för en mycket god hälsotallrik på wokhörnan.mums, det kommer att bli fler såna under våren, det är jag övertygad om.

Ibland så springer ju dagarna bara på och du hinner inte reflektera över varför saker och ting görs som det görs, så denna dag var oerhört viktig för mig och gav mig mer energi. Tid till organiserad reflektion fick vi på ett jättebra sätt på eftermiddagen av en snart utbildad hälsocoach, Camilla Sandberg från hälsoprogrammet i Katrineholm. Hon fick träna på vår grupp och hon var verkligen duktig och kunnig och i alla fall jag fick mig en tankeställare över hur jag kan lägga upp mitt liv lite bättre för att orka ett helt arbetsliv. Varje dag, har jag lovat mig själv ska jag följa Millans tips om att åtta minuter om dagen (om jag inte hinner mer) att reflektera. Lätt att följa, sånt gillar jag..

Barnbok med mångbottnat budskap

Varje kväll läser vi i någon bok för barnen därhemma. Det ska ju vara ett sätt att både varva ner efter en dag full av intryck men även ett sätt att öka ordförådet och intresset för alla de små tryckta svarta sakerna som bildar ord, meningar och till sist spännande berättelser. Som pappa till två härliga tjejer (6 o 9 år gamla) kan jag med lätthet säga att det inte bara är kläder, leksaker och McDonald-figurer som är stöpta efter om man är kille eller tjej - tuff eller mjuk. Jag har personligen väldigt lätt för att släntra in i en bokaffär så fort jag går förbi en och letar man efter böcker till sina barn så finns det som bekant en uppsjö att välja bland. Många är dessutom inte alls speciellt könsbundna (Pippi, Alfons och alla böcker om Piratprinsessan är ju bara såååå bra) men det finns inte många som tar upp ämnet homosexualitet på ett lättsamt och roligt sätt för målgruppen 5 - 10 åringar. Har dock hittat en som jag bara måste få tipsa om där såväl bilder som text är helt underbara! Så, in i närmsta bokhandel och ge Lill-Zlatan en chans! ni kommer inte att ångra er.....Kent/

Artikel från Folkbladet

Yes! Vi fick denna artikel publicerad i Folkbladet (Tidning i Norrköping) i Lördags..Viktig och aktuell! Måste säga att jag är stolt över att tillhöra ett fackförbund som verkligen tar dessa frågor på allvar..

SKTF på Peking Pride
I samhället förutsätts det oftast att du är intresserad av personer av motsatt kön. Det förutsätts att det kön som du ser ut att tillhöra också är det som du känner dig som. Och den som inte stämmer överens med den här normen kan på olika sätt drabbas av utfrysning, trakasserier eller våld.
Enligt flera undersökningar gjorda under 2000-talet är många homosexuella, över 80%, inte öppna med sin läggning på jobbet. En stor del av dem ger uttryck för att de drar sig undan från personalsociala aktiviteter som fikaraster, personalfester och liknande bl.a. av rädsla för att bli "avslöjade". Många känner stress för att de lever ett dubbelliv på grund av kollegornas eller chefernas oförståelse eller kränkande attityder. Heterosexuella behöver inte på samma sätt fundera på om de ska berätta om sitt privatliv. Som regel vet alla i arbetsgruppen vilka som har barn, vilka som är sammanboende och vilka intressen kollegorna har. Att som homo- eller bisexuell känna ett behov av att dölja sitt privatliv är en påfrestning som också påverkar rollen i arbetsgruppen.
HBTQ-frågor är arbetsmiljöfrågor och antidiskrimineringsfrågor. Det handlar om mänskliga rättigheter. På arbetsplatserna handlar det bland annat om att inte utsättas för diskriminering, särbehandling och begränsningar när det gäller allt från personalsociala aktiviteter till att kunna göra karriär.
SKTF tar därför ställning för att HBTQ-frågor är fackliga frågor som rör såväl diskriminering som arbetsmiljö och därför kommer vi att vara med på Peking Pride i helgen!

Affi Kölevik, Verksamhetschef SKTF Region sydost Veronica Karlsson, Vice ordförande Norrköpingsavdelningen, ledamot i SKTFs förbundsstyrelse

Facket= mossigt eller?

Jag anser att det är viktigt att "facket" får en betydelse även för unga människor idag. För några år sedan,under 90- årskrisen visade en undersökning att många barn trodde att det var facket som gjorde deras föräldrar arbetslösa. Det är dessa 80- talister som nu ska ska tycka att facket är någonting för dem. Där har vi en svår nöt att knäcka. Jag tror att vi måste visa på att vi inte alls är så gubbiga och toppstyrda som många uppfattar utan att vi faktiskt är på väg mot något annat, ett fack som betyder något för medlemmarna. Igår ringde jag till Radio Östergötland och pratade med dem om en programidé, de har ju "fråga om trädgården", "fråga vetrinären" och allt möjligt. Då tänkte jag; varför inte en "fråga facket panel?" Då kan ju vi få en chans att visa upp att vi inte alls är mossiga och tråkiga som många tror och nå ut till en ny målgrupp. När jag la på luren tänkte jag; "Hjälp, vad har jag gjort? Håller detta? Kommer det att bli en flopp? Men så gaskade jag upp och tänkte; det kan bara bli bättre! Önskar er alla en trevlig helg.//Mickan

Rättvisemärkt/Fairtrade

Försöker få bl a frugan att tänka mer Rättvisemärkt (inte bara kravmärkt) då vi är iväg och handlar. Lättare sagt än gjort faktiskt, för visst är det svårt att bryta gamla mönster, beprövade "märken" och - inte minst - prisbilder. Just nu är det bananer, kaffe och choklad som hamnar i kundvagnen utan problem, men förhoppningen är väl ändå att byta ut mer än så i framtiden. Glädjande nog kan man konstatera att den här typen av produkter efterfrågas och tillhandahålles alltmer ute i våra butiker. Har även sett att vissa klädbutiker börjar ta in Rättvisemärkta alternativ. Har tyvärr inte hunnit (får man skylla på det???) prova detta ännu. Men, men, en sak i taget som Alfons Åbergs pappa brukar säga!

Kent/

Peking Pride 2009

Spännande saker händer i Norrköping i helgen 17-18 april. Premiär för en pridefestival där det bjuds på massor av aktiviteter: föreläsningar, akademiska samtal, sagostund för barn, poesi, vernissage, högläsning ur erotiska noveller, workshops, filmvisning och livemusik.

HBTQ-frågor är arbetsmiljöfrågor och antidiskrimineringsfrågor. Det handlar om mänskliga rättigheter. På arbetsplatserna handlar det bland annat om att inte utsättas för diskriminering, särbehandling och begränsningar när det gäller allt från personalsociala aktiviteter till att kunna göra karriär.

SKTF tar därför ställning för att HBTQ-frågor är fackliga frågor som rör såväl diskriminering som arbetsmiljö och därför kommer vi att vara med på Peking Pride i helgen!